Jag har ett väldigt starkt minne från när jag var liten. Jag har ingen aning om hur gammal jag kan ha varit, men ganska liten. I den åldern var ju julafton och Gröna Lund det mest magiska man kunde tänka sig.
En helgmorgon säger mamma och pappa att vi ska åka och gå på museum i stan, packar in alla ungarna i bilen och åker iväg. När vi åker ut på Djurgården och förbi Gröna Lund sitter tre små solstrålar och trycker näsorna mot rutann. "Åh titta Gröna Lund!"
"Nej vi ska inte på Gröna Lund idag, nu ska vi på museum!" säger mamma.
Alla tre väluppfostrade syskonen nickar, jo museum är ju ganska kul det med.
Vi kliver ur bilen och går mot Grönans ingång, när vi går in genom spärrarna så säger alla tre i kör!
"Men det här är ju Gröna Lund!!"
"Nej vi ska på ett museum som ligger här inne bara." säger mamma lungt.
Aha... såklart! Alla tre går och tittar med stora ögon på karuseller och Nyckelpigan. Åh så roligt det ser ut! Men ingen säger nått.
Plötsligt utbrister mamma och pappa "VI SKOJA BARA, VI SKA PÅ GRÖNAN!!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar