So long, farewell, auf weidersehen, good-bye

1 timme kvar. Känns väldigt väldigt konstigt. Jag har inte vantrivts här, bara längtat härifrån. Längtat ut på äventyr. Men nu när det är dax känner jag mig tom. Jag pillar lite på mina grejer, alla saker som stått här runt mig i 5 år som inte kommer stå där mer. Eller de kommer nog stå kvar här men jag kommer inte sitta bland dom.
5 år.. det är ganska lång tid. Det har hänt mycket på dom 5 åren..


Undrar om de kommer klara sig utan mig..?
Vem ska fixa projektorerna när de krånglar? Vem ska sätta in allt ordentligt i diskmaskinerna? Vem ska....
Äsch vem försöker jag lura, de kommer klara sig utmärkt och om en vecka har de glömt mig. Då kommer jag vara hon-den-där-blonda-som-satt-i-repan-för-ett-tag-sen.