Jag gillar inte att sova själv. Jag är 28 år och hysteriskt mörkrädd. Till den milda grad att jag skäms över mig själv. Men jag har alltid varit mörkrädd och redan som bebis ville jag bara sova när alla andra var vakna. Blev det tyst och mörkt protesterade jag, högljutt. Det gör jag fortfarande (fast ingen hör längre). När jag blev äldre skickade jag in lillsyrran i alla mörka utrymmen först.
Jag måste vänja mig, jag vet. Det går rätt bra här. Men jag vaknar med ett ryck ganska många gånger under en natt.
Rubriken är en fin låt från Säkert!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar